Kärt besök och en utmaning

Sent i eftermiddag fick vi kärt besök. Det var äldsta sonen som kom via när han hade hälsat på hos sina bröder i huvudstaden. Han hade med sig en väska med godsaker från Juustoportti och det blev fika i uterummet. Man lever länge på ett sådant underhållande besök.

Det är inte enbart den förstfödde som spelar piano även om det är han som är proffs på det där. Det finns mycket musik i den här familjen. Vi föräldrar spelar till husbehov och idag har jag spelat mycket med de yngsta eleverna, flera psalmer faktiskt! :o)

Nu är det så att jag fick en utmaning av alegni in office. Jag ska här och nu avslöja några sanningar om mig själv. Eftersom jag trodde (tills nu) mig hålla hårt på min integritet blir det här verkligen en utmaning.

1. Jag är mellersta barnet och trodde i barndomen att jag var adopterad eftersom jag var den enda ljushåriga i familjen. Mina morföräldrar hade lägenhet i samma hus (mitt barndomshem) och med en morfar som hade bott 23 år i Canada trodde jag att "upstairs", "livingroom" och "necktie" etc. var normala ord att använda sig av i dagligt tal.
2. Jag har blivit vald till Lucia tre gånger mera officiellt.
3. Träffade min man i gymnasiet och han charmade mig med sin humor, sitt gitarr- och pianospel.
4. Gifte mig som 21-åring, for på bröllopsresa till USA och flyttade därefter till Umeå där vi bodde fem år. Har fött tre pojkar och jag skulle inte ha varit den jag är utan "mina fyra män".
   
5. De tre sönerna har under årens lopp spelat många instrument och jag vill utan att skryta påstå att jag har änglarnas tålamod när det gäller att lyssna!
6. Sydde nog tusen dockor och mjuka djur när sönerna var små.
7. Har studerat en stor del av mitt liv och har avlagt fem pedagogiska examen, men kunskap kan ingen ta ifrån en... även om man har börjat glömma det ena och det tredje.
8. Vill åka till Medelhavet en gång per år och snart är det dags igen.
9. Älskar ljus och tänder flera ljus varje morgon och ca. tjugo levande ljus varje kväll.
   
10. Försöker tänka positivt, fånga dagen, dela med mig, sprida glädje, men just nu tycker jag att jag borde planera morgondagen (vilket tar en stor del av min tid) och städa (vilket jag borde ägna all min tid, tycker inte om när jag har råddat till det, men läste någonstans att ett städat hus är ett tecken på ett bortkastat liv).

Mer får ni veta allt eftersom kan jag tro (ja, tänk vad man lovar!). Och oj, det blev många bokstäver och det där vågar jag nog inte läsa själv, skrev utan att tänka till. Jag överlåter åt andra att skicka utmaningen vidare! :o)

Rosor för fötter

Plötsligt händer det! Mina bara fötter har frivilligt klätt på sig! Har slängt de gamla tofflorna och sytt nya enligt olika Tildamönster. Storlekarna varierar, men fötterna är de samma...

Jag virkade de här rosorna enligt mönster som finns på Elsas virkblogg.

Färg som passar mig bättre än rosa.

Köpte denna pläd "Mormor" på Hemtex. Där finns färgen lila som nog passar bättre hos mormor (min mor). Fortast möjligt flyttar den dit. Kunde inte motstå mormorsrutorna, helt enkelt.

Experimenterade med storlekar och de här blev några (flera) nummer för stora! Måste spana in någon i bekantskapskretsen som har större fossingar än vad jag har.

De här sitter däremot perfekt och ser inte fullt så lustiga ut med fötter inuti! Jag har fler tofflor på gång i mitt syrum och kan tänkas de dyker upp någon gång. Jag har så många "läxor" ;o) som ska göras på kvällarna, så tiden för kreativa aktiviteter är minimal.

Carpe Diem ängeln

I går när sonen for med sitt flyttlass till huvudstaden behövde jag litet terapi och att sy är inte helt fel. Jag hann sy det mesta innan skördefesten, som för övrigt var lyckad. Jag har kommenterat tidigare att det skulle behövas en Tildafigur i köksfönstret och nu är hon färdig Carpe Diem ängeln.

Som ni kanske minns lyckades jag tutta eld på min Carpe Diem duk på två ställen för en tid sedan. Till alla lycka klarade broderierna sig. Nu kom ett parti till användning i kjolen. Perfekt för mig som älskar detta uttryck!

Det var omöjligt att fånga denna ängel i köksfönstret p.g.a. morgonljuset eller... p.g.a. den här fotografen, som inte är i konsten.

Köksgardintyget återfinns både som underkjol och utfyllnad till den bitvis återanvända duken.

Den här dagen är så otroligt vacker, så nu ska jag lyda min köksängels råd och ta vara på den flyende dagen.

Seize the day, for time is passing,
seize the day, your days amassing.
Your time to live, and do, and be,
is now for you a mystery.
To solve each day as it unfolds,
and watch the treasure it beholds.

Now understand your precious time,
will one day just be over.
And understand the time to live,
is now, not under clover!
So seize the moment, seize the time,
seize the precious day.
And fill your life with happiness,
for this is your today!

Skördefest

Vilken härlig höstdag vi har där jag bor! Det vore bra om timmarna går lååångsamt eftersom det är så mycket jag vill göra på min lediga dag. Tänker inte ägna en tanke åt skola och jobb denna vackra dag! I kväll är vi bjudna på skördefest. Vi är fyra väninnor som studerade tillsammans i slutet av sjuttiotalet (min första pedagogiska utbildning). Vi har träffats årligen hos varandra med familjer. I fjol var jag värdinna, i kväll är det en annans tur. I övrigt åker vi också på teaterresor, en trevlig tradition.

Här har jag fotograferat veckans ekolåda, som vi hämtar från en närproducent som odlar biodynamiskt. Vi börjar alltid hämta grönsaker därifrån i slutet av april. Nu innehåller lådan även rotfrukter. Det har startats matringar kring dessa ekolådor, men jag har turen att bo bara några kilometer från odlaren. Veckans låda innehåller också selleri och då tänker jag omedelbart på dessa herrar. :o)

Jag vet att flera lärare läser detta och nu har det kommit ut en ny grundläggande bok i textilslöjd. Bläddrade i den vid frukosten och ja, den är basic, men man får smycka ut så mycket man har lust och tid till. (Se där ägnade jag skolan en tanke!) Nu tänker jag ta tag i min lördag och önskar alla ett skönt veckoslut med massor av sol!

Och så blev det ljust!

Hoppas att min mediason inte ser att jag vinjetterar bilder. Men det gör han nog. Om jag hade vetat att jag skulle bjuda in er i delar av mitt kök i kväll, borde jag ha tvättat fönstren och köpt nya blommor. Nu får det bli så här eftersom jag dokumeterar min nya köksgardin.

Oj vad det blev ljust! :o) Jag är en dam som gillar färg, men jag blev så otroligt less på köksgardinerna jag köpte på hemtextilaffären i sommar. När "yngre" tvillingsonen (som även han läser detta :o)) kom och hälsade på från huvudstaden, sa han när han kom in i köket: "Too much!". Då hade jag förutom tulpangardinerna även en tulpanduk i samma mönster. Jag måste ha varit utarbetad och sinnesförvirrad när jag köpte det där. Nu är de putzveck!

I stället hänger nu en sprillans ny gardin för dagen vid köksfönstren. Detta tyg är inhandlat i en affär som inte säljer billiga tyger. Tror det här tog priset. Det heter Dessin Montse, Fuzion Tiffany.

För si så där femton år sedan lovade jag min äldsta son att aldrig mer hänga upp tuppmönster på gardiner till påsk. Hihi! Det löftet har jag hållit sedan dess, även om de tupparna var av fin design.

Ps. Det hände en trevlig sak när jag inhandlade material till ett fyke-experiment idag. Jag träffade en fin och rar bloggare! Tack! Jag hade en man och frysvaror i bilen och var säkert vimsig, men glad blev jag! :o)

Barfota 090909

Borde man göra något speciellt en dag som bär datum 090909? Slå ett slag för "barfota utan strumpor och skor kanske"?

I morse såg det halvruggigt ut och när jag kom till skolan blåste det som bara den. Vi är inbäddade i träd här på Lyckoslanten och man misstar sig på väder och vind ibland. Hur som haver kände jag mig litet avvikande med bara fötter och trekvarts byxor, men jag vägrar ha sockor... ännu. Mina jobbarskor är dock närapå heltäckande, så någorlunda rumsren är man nog.

I mitt kök är jag inte den enda som är barfota. Där får hon stå ännu blomsterflickan från Candy design. Jag vet inte hur många jag har av de där Carl Larsson figurerna, som poserar i skift allt efter årstid och högtid.

Några som däremot har slagit sig till ro närapå permanent är "skolbarnen" som bor uppe på det lilla vitrinskåpet i köket. De är dock försedda med skodon och några dammkorn...

Idag upptäckte jag att hon som jag har köpt alla dessa figurer av har en fin blogg och nätbutik. Jag vet... att jag inte listade ut detta tidigare! Tänk vad världen är liten!

"Takvåningen" (ovanför kökssoffan)

Nysydda matrioshkor

I allmänhet är jag på skolan snarare till närmare klockan fyra än tre. Det finns oftast något att planera, förbereda eller städa bort. Det är klart att estetiska ämnen kräver mer jobb i skolan, men helst gör jag min planering hemma och vid egen dator. Det är därför jag bär på alla dessa väskor... ;o)

Under de senaste dagarna har jag knåpat med matrioshkor, som kallas babushkor i Tildaboken. Det är vanligt att den ryska dockan felaktigt benämns "babushka", som ju betyder mormor eller farmor. I mitt jobb möts man numera av nya kulturer och språk och nu vet jag att det är fel att kalla de ryska dockorna "Babushka". Men det är som sagt det vanliga! Det märker man när man "googlar".

Klicka för större bild

Nu har jag fotograferat mina matrioshkor och de får en mera rättvis plats (och nytt förevigande) bara jag skulle få de där hyllorna till syrummet någon gång! Hyllorna är beställda. :o)

Jag söker den där ryska dockan som gömmer många dockor. Jag behöver den i pedagogiskt syfte. Kanske någon av er har något tips på inköpsställe!

Molde Canticle

Avslut och avsked

I går kväll kom vi på att vi måste få ett avslut på husvagns-säsongen. Jag gjorde en vegogryta (recept Hälsa nr. 9), vilket kompletterades med stekt bacon. Denna måltid intogs med den tillfälligt hemmavarande sonen i husvagnen och det var supermysigt, otroligt gott... men vemodigt.

Det här är ingen matblogg, men man ska ju äta varje dag...

Jag har problem med avslut och avsked. Att ta farväl av sommaren är speciellt svårt och ännu har inte sommarstugan fått det definitiva avslutet eftersom jag ännu tänker sitta där och dingla med benen på bryggan. När ska jag hinna med det? Dessutom säger sonen att han ska flytta till huvudstaden och lägenheten där denna vecka, vilket betyder avsked. Kan tänka mig att det finns många andra som lider av samma dilemma... Men, hösten är ju underbar, jag vet!

Höstmarknad

Idag blev jag påmind om att det var höstmarknad på Stundars och mannen kom med som sällskap. Där var fullt med folk!

Vi hade lovat sonen att ta hem grisar (munkar) och kön var jättelång hela tiden. Vi köade över en halv timme för tio grisar. Men det var det värt. Färskare grisar än så kan man inte få. Träffade även bloggvännen V! ;o)

När vi kom hem blev det kalas på grisar, hallonsaft och hallonlemonad. Väldigt gott och mycket socker runt munnen.

Man ser bättre om man klickar på bilderna.

Omtyckt design

Vi har väl alla våra favoriter när det gäller design. Man kan väl kalla det favoriter när man märker att det börjar finnas rätt många av samma märke. Så är det för mig när det gäller Cult Design. Första gången jag såg dessa kubiska föremål var på Mias Lustgård i Umeå. Sedan har Handrike och Cosy Living försett mig och vänner jag har köpt dylika gåvor till.

Idag blev jag ägare till dessa två, för min tandborste och tvål i mammas tvätthörna. :o) Vilken lyx med svensk text... and I'm worth it!

Där finns också en värmeljusstake med citat på två sidor: Det är aldrig för sent att få minnen för livet och Drömmar är till för att förverkligas. Jag tycker om att tända ljus i toaletten.

Svängde ihop en smuldegspaj på spelt med fyllning av broccoli, purjolök, körsbärstomater, champinjoner och ost, kryddad med timjan, basilika, oregano och flingsalt. Jättegott recept ur senaste Hälsa. Mums, sa även mannen och sonen som är tillfälligt hemma.

Här är ännu en värmeljuslykta från Cult Design med citat på två sidor: Live in the moment and make it so beautiful that it will be worth remembering! och To forgive is human to foreget is divine.

En annan designfavorit (förutom Pentik, Äpple som jag berättade om i förra inlägget) är vår kompletta servis för tolv personer, Birka (Gustavsberg/Arabia) som är lika gammal som vårt äktenskap... Sven Lindberg har designat den och vår bröllopsgåva skulle komma senare i paket från Sverige. På vårt bröllop fick vi dock veta att Birka hade vunnit första pris på världsutställningen i Paris. Men vi gillade den inte när vi såg servisen första gången på vår smekmånad i en affär i Chicago. Efter att ha blivit ägare till alla dessa otaliga porslinsdelar har vi förstått att uppskatta denna servis.

Många av mina veckoslut framöver är inbokade med annat, så nu njuter jag maximalt av hemmet och lugnet. Hoppas att även du har en skön helg!

Tea for two

... or three. Vi är inte så bortskämda här i huset att sitta fler än två till bords daglig dags. Nu har vi förmånen att få ha den äldre tvillingsonen hemma någon stund när han befinner sig i ett skarv mellan jobb och studier. Om en timme ska vi luta oss skönt tillbaka i soffan och se del ett av de finlandssvenska program han har jobbat med i sommar. Media tycks spela en stor roll för vissa i den här familjen. Antingen är man framför eller bakom kameran. :o)

I eftermiddags blev det en runda till stan där vi mötte upp en och annan son och med ovannämnda åt vi middag på Kings & Queens, som en trevlig bloggare tipsade om. Oj va' mycket mat! Det blev nog endast en tekopp utan tilltugg i kväll! Blå timmen inföll precis någon minut efter att jag tog de där bilderna.

Jag tycker om varma färger, gärna höstfärger. Kanske beror det på att jag själv är "höst" enligt färganalysen. Här har det dukats med Pentiks serie "Äpple (Omena)", som jag samlar på, bl.a.

Blå timmen och minnen

l'heure bleue... Då är det inte enkelt att fotografera utan blixt. Jag fick tvätta bort litet blåfärg i min iPhoto-balja! Det betyder inte att jag inte gillar blå timmen. Tvärtom! Det är ju då jag tänder alla ljusen!

Det gick tokigt i morse när jag var trött och skulle ta mig en extra kopp kaffe. Koppen slant och kaffet for ut över bordet. Det blev bråttom att rädda några böcker, en bärbar dator och min Carpe Diemduk! Fort svängde jag bort den från kaffet. Mannen hade sin vana trogen tänt ljusen i Cult Design värmeljusstakarna och ingen av oss märkte att duken fattade eld på två ställen! Oops! Dit for den klenoden! Jag kan dock rädda broderierna och återanvända dem till annat...

Här gick det visst också litet snett! Hoho! Litet nedförsbacke där på "morgondagen". Det är kanske så det ska va'!? Känns ju litet uppförsbacke ibland....

Sedan ville ju den här citatdamen stämpla:"Amor vincit omnia" (kärleken övervinner allt) och "Nihil impossibile est'" (ingenting är omöjligt). När jag tänker tillbaka på den här kvällen för tjugosju år (ser inte så avslöjande ut i bokstäver, som i siffror) sedan och de år som gått sedan dess, känns de där citaten helt rätt. Grattis till min stora pojke som fyller lika många år i natt! ;o)

En väska för varje bok...

... papper och tidning. Jag sydde några nya väskor i helgen. Det har blivit många sydda och köpta väskor (Marimekko etc.) genom åren, men nu ska ni få se några av dem jag har sytt och använder i skolan. Det är så otroligt praktiskt att ha en väska för varje ämne man undervisar i.
Har svept "antikfärg" över bilderna och därmed är färgerna dämpade!

Det här är min senaste litteraturväska som gömmer böcker av nästa veckas författare. Tyget (Gunilla) köpte mannen på IKEA, liksom tyget till väskorna här nedanför.

Till vänster är textilslöjdsväskan med bl.a. två för mig nya Tildaböcker och till höger hänger en proppfull väska med läromedel till ett språk. Jag sydde en ficka på den här.

De här väskorna är sydda av den kraftiga bomull jag köpte på IKEA i fjol. Tunga väskor för inspirerande lektioner!

Här är min bildkonstväska till vänster, också fjolårstyg från IKEA. Någon döpte det tyget till PowerPark! :o) Väskan till höger sydde en kär vän åt mig för några år sedan och jag har mina fysik- och kemiböcker i den!

Nu räcker det så här även om väskorna är betydligt fler och mitt problem är att bära dem och förvara dem.

Ps. Eleverna tycker också om att sy väskor!

Veneziaden

Så kom den och så är den förbi - veneziansk afton eller veneziaden. Jag gillar detta med villaavslutning, stugsistan, sommaravslutning... lika mycket som jag gillar att åka till Medelhavet och sitta ute och äta vid pittoreska venetianska hamnar, där man ser lyktorna spegla sig i havet. Hoppas få göra det om en dryg månad igen!

Enligt tradition firade vi villaavslutningen med min syster och hennes man. Det regnade järnspik tidigare på dagen, men vädret tog sig och lyktorna brann hela kvällen och natten, ja ännu vid elvatiden idag.

Gubbarna placerade lyktor, så det såg ut som värsta landningsbanan. :o)

Det märkliga med gårdagskvällen är att jag glömde bort att fotografera MAT! Det är synd eftersom det åts en hel del, både ostron, lax, kräftor och choklad...

Tidigare på dagen tog vi mina föräldrar ut på en åktur till Chili Lime där vi träffade och åt lunch med vår förstfödde, som har födelsedag kommande vecka. Vi åkte efteråt ut till radhuset där han bor. Jag tycker om det där stället, lugnt och fint.

När jag själv vill ha ljusare hemma valde sonen mörka tapeter. För ett år sedan hade vi fullt upp med att renovera hans boning.

Här är en glimt från hans arbetsrum - litet motvikt till bloggar man besöker, där det är ljust och fint. Här är det mörkt och fint! :o)

Vitt passar endast i den här mannens kök och vardagsrum, som förvisso pryds av en intensiv fototapet vid matplatsen.

Det var ett litet annorlunda hemma hos, som förmodligen fick er att vakna till efter firandet av den sista lördagen i augusti. Nu är det skönt att vara hemma och förbereda sig för en kommande arbetsvecka.