Det blev en fin utflykt till havet och barndomsvillan i går efter jobb. Jag hade längtat att få komma dit och jag behövde det mer än någonsin. Snöflingelyktor, som har fixats under veckan, tändes och varm glögg hälldes upp i favoritporslinet. Middagen hämtades från restaurangen vid havet i grannbyn.
Det var en grå dag, precis som hela veckan har varit, men jag kunde ändå se ljuset där vid horisonten. Det var också bra mycket ljusare av allt det vita - den första snön - i morse när jag slog upp gluggarna. Alla de barnen är säkert glada nu!
Själv klarar jag mig bra med virkade snöflingor, men en vit jul tackar jag inte nej till. Så här börjar Zacharias Topelius' dikt "Den första snön":
Det var så mörkt kring fält och dal
och öde blomstergård,
och jorden låg så svart och kal
och känslolös och hård.
Då föll, en frisk novembernatt
den första vita snö,
och det blev ljust och gott och glatt
kring fält och dal och sjö...
♥































